Godmorgon?
Natten tillbringades med att vakna i tid och otid. Klockan 4 var kroppen redo att gå upp och "Bill" levde rövare i magen. "Inteenchansattjaggåruppnu" tänkte jag och låg envist kvar och försökte sova i en timme. Tills jag tvärslocknade och hamnade i så mycket fosterställning som går när man är allmänt höggravid och har cirka 29dagar kvar tills beräknat förlossningsdatum (inte för att jag räknar så mycket ;)
När jag vaknar (eller snarare blir väckt) efter en sån sömn så är jag i ett tämligen grottmänniskoliknande tillstånd. Mina två barn lyser upp och är skitglada och jag (som till mitt försvar inte ens förstår vad jag heter) kryper in på toaletten efter att jag väser "Kaffeeee" till min underbara man som av någon outgrundlig anledning gör mig till viljes.
Hade jag haft sinnesnärvaro att ta fram kameran när jag precis har krypit fram ur grottan sovrummet så skulle jag göra det och ta en bild på mig själv och visa omvärlden. Det är helt enkelt en sådan sak som inte kan beskrivas.
Men nu - mindre än en timme för frulle, dusch och packning av seminarie-saker.
När jag vaknar (eller snarare blir väckt) efter en sån sömn så är jag i ett tämligen grottmänniskoliknande tillstånd. Mina två barn lyser upp och är skitglada och jag (som till mitt försvar inte ens förstår vad jag heter) kryper in på toaletten efter att jag väser "Kaffeeee" till min underbara man som av någon outgrundlig anledning gör mig till viljes.
Hade jag haft sinnesnärvaro att ta fram kameran när jag precis har krypit fram ur grottan sovrummet så skulle jag göra det och ta en bild på mig själv och visa omvärlden. Det är helt enkelt en sådan sak som inte kan beskrivas.
Men nu - mindre än en timme för frulle, dusch och packning av seminarie-saker.
Kommentarer
Trackback
