I efterhand

Efter att ha kikat in här och läst om den "kvinnliga plikten" så kunde jag inte låta bli att fundera. Vad är det egentligen med alla dessa människor som är så övertygade om att deras sätt är det enda rätta? Att alla andras mål är underordnade och att man bara kan göra saker på ett sätt?

Så är det ofta med folk verkar det som. Jag träffar på alldeles för många människor som är helt övertygade om att det är synd om mig för att jag fortfarande bor kvar i samma stad som jag har vuxit upp i och är gift och har 3 barn. För själva så har de valt att plugga i någon annan stad och/eller flyttat utomlands. Oftast har de inga barn och inte heller några stadiga partners.

Jag tycker inte synd om dem på något sätt men de verkar alltid tycka synd om mig. Jag undrar om det beror på att det faktiskt skulle vara synd om mig (vilket jag själv inte tycker eftersom jag är nöjd) eller om de är övertygade om att deras väg är den rätta att gå för alla. Eller om de i själva verket inte alls är så övertygade och istället gör allt för att övertyga sig själva?

Lite komiskt är det i alla fall. Mitt val passar mig och hade det inte gjort det så hade jag valt något annat. Jag misstänker att det är detsamma för de flesta andra människor.